Oj så det kan gå...

Vi har tappat sömnmönstret och har haft ett par riktigt tuffa veckor, med mycket orolig och väldigt lite sömn.
Liten har sovit 5-6 timmar per natt och kanske 2 timmar totalt på dagen. I snitt ska en bebis i hennes ålder 3-4 månader sova 15-16 timmar per dygn och ca 10 av dem på natten.

Nu är jag mest glad över att det snart är julledigt och vi kan ta det som det kommer...

Det retligaste av allt är att när liten har haft en rasslig natt och ev sover en liten längre stund på dagen då kan inte jag komma till ro och sova ikapp (övertrött).

God Jul & Gott Nytt År från zombien

Cirkus i stan... eller

Ja, det var det här med cirkusen, jag har en förmåga att få det lite rörigt omkring mig, dels för att jag har insett att det är sådan jag är och dels för att livet ser ut som det gör.

Tvättberget når mig till fotknölarna, sa jag att vi använder tygblöjor?? - ja det är ett helt eget inlägg. (tvätten är oftast ren, men inte ihop vikt) och det är grusigt på golvet, eftersom det inte har kommit någon snö så drar vi med oss grus utifrån, och eftersom huset inte är helt färdigt, så går det ännu inte att gå in och ut genom vanliga entrédörren utan alla ska in och ut genom groventrén, där jag har tvättstuga och även barnvagnen stående - sa jag att det är en yta på ca 3 x 2 meter! Jag gillar min tvättstuga, jag har planerat den - det var ju bara det att jag trodde att "vanligt folk" skulle gå in och ut genom entrédörren på övervåningen. Vi har ingen ringklocka heller så när vi får besök så står de och bankar för fullt och jag hör inget för jag är på övervåningen, så då ringer de på telefonen (och den ligger ju aldrig där den ska vara så då får jag springa och leta efter den) resultatet är att "vår utökade familj" går in med egen nyckel, och kan alltså dyka upp som gubben i lådan utan förvarning. Där står jag i pyjamas med barnet på ena armen och bröstet hängades utanför eftersom vi råkade vara mitt i en ammning. Jag försöker gilla läget och tänka att det är övergående, men ibland pyser jag över lite...

Nu var kafferasten över liten vill ha mat - trevlig fredag allesammans!

mamma-wannabe - ?!?!

Ja, vad gör jag åt signaturen?

Några förslag?

Vaccination 3 månader

Nu har vi klarat av 3-månaders vaccinationen.
Hon grät lite vid första sticket, och ytterligare ett snäpp uppåt på gråt & skrik-skalan vid andra sticket, men lugnade ner sig relativt snabbt. Belöningen blev lite ammning och mammamys i väntrummet innan vi åkte hem. Hemma plockade vi fram en ny leksak.

Vi märkte av vaccinationen genom att vår annars ganska nöjda dotter var tröttare och slöare, sov mycket och när hon väl var vaken så var hon i behov av mycket mer närhet än annars. Inga utslag på låren eller andra synliga effekter av sprutorna. Hon fick 1 alvedon vid två tillfällen, ca 1½ timme efter att vi kommit hem, då hon gnällde på ett sätt hon  inte brukar, sedan 1 alvedon till vid kvällsammningen så att hon skulle somna in lugnt inför natten. Vi höll oss hemma och tog det lugnt i 2 dagar och nu verkar hon ha piggnat till.

Över lag en positiv erfarenhet, trodde det skulle bli mycket jobbigare.

Kram på er!

tummen

ja, idag är hon 3 månader, och igår hittade hon tummen :)

som jag har trugat med napp... och div snuttefiltar och mjukdjur, för att inte känna mig som värdens största tutte, hon ammar och äter sig mätt relativt snabbt och sedan vill hon ligga och snutta på bröstet, det är hur mysigt som helst, när man inte ska iväg någonstans eller har en tid att passa.


tiden går

oj, oj
3 månader imorgon
ja tiden går fort när man har roligt :)

Livet har ändrats så totalt och så självklart att det är svårt att beskriva med ord.

Ser i statistiken att ni inte har gett upp alldeles utan att ni tittar in här ibland.

Funderar som många andra på vilken riktning bloggen ska ta, nu när miraklet är här.

Vad vill ni läsa om?

livet med liten...

...ja, jag kan nog inte sluta blogga helt, men samtidigt så är det en liten bestämd dam som bestämmer hur och när saker görs här hemma. Så bloggen får bli därefter - när tid och lust finnes - men jag läser hos er andra väldigt mycket mer än jag bloggar själv :) Jag hoppas ni har lust att hänga kvar här hos oss, även om vi ligger lite lågt just nu...

Det är ofattbart att hon äntligen är här, jag är så tacksam. Jag facineras av hur självklart hon tar plats i vår lilla familj och hur hjärtat bara sväller över när jag ser på henne - min underbara lilla mirakel dotter - som jag så många gånger aldrig trodde skulle komma till oss.

Kramar till er mina kämpande, väntande bloggvänner. Jag önskar att ni alla får uppleva detta mirakel!!!

RSS 2.0