familjecirkus

en glad gubbe - äntligen!
omslag på stickan och dax att ringa kliniken i eftermiddag

om allt går som det ska blir det återföring på torsdag - TJOHO!!!

(har dock ett jobbmöte som jag är ansvarig för som jag får krångla mig ur,
men får ta och ringa kliniken och få en tid först...)

Inget omslag idag heller

Höll på att missa imorse, var alldeles yrvaken :)

och som väntat ingen ägglossning ännu.

Jag såg fram emot att börja med testerna och komma igång, men jag hade glömt känslan...
Situationen är så lik den när jag gör graviditetstest - och på något sätt blir jag sorgfylld av processen
Jag har ju testat positivt fler gånger, men det blir aldrig mer än ca 10 veckor - där tar det slut, oftast tidigare...

Lite små deppigt

ÄL-test startar på onsdag

snart igång igen :)

Vi har hittat balansen igen...
tillfälligt
det närmsta 6 månaderna blir kritiska

jag önskar så att livet fick bli enkelt - bara en liten stund

Tillägg: med mig och mannen är allt bra - det är andra i vår närhet som tar beslut som även påverkar våra liv, men jag och mannen kan ju bara tala om vad vi vill och önskar, vi kan inte styra en annan vuxen människa... h*n måste ta sina egna beslut, och leva med konsekvenserna av dem.

Världen rasar runt mig - hjälp - vad händer?

Har precis fått huvudet över vattenytan när det gäller jobb & barn
Då händer saker på det personliga planet i min omgivning i min direkta närhet (därför ludddig beskrivet)
Jag har ingen kontroll - ändå sker livsavgörande saker - just nu

känner mig så liten och maktlös

Hallå fågelholk!!

Idag blev jag uppringd av kliniken, eller jag trodde det var IVF avdelningen på kliniken men det var en sköterska/barnmorska på vanliga gynkliniken men som inte jobbade på IVF.
De följde upp mitt besök från oktober. Hur hade det gått, hade det blivit en skrapning?
Jag fick dra hela historien (så jag lägger in den här också - eftersom jag inte gjort det ännu) - men jag var lite förvånad över att "sjukhusen" inte pratar med varandra, trodde att de kunde få fram informationen mellan avdelningar.

Missfall oktober 2010
Jag hade kontakt med IVF mottagningen en fredag, då hade mitt Hcg-värde inte utvecklats som det skulle så de misstänkte utomkveds (X) eller missfall. Blev beordrad att åka till akuten på "Mitt sjukhus". Där fick jag sitta några timmar, innan jag blev undersökt, men eftersom jag inte hade ont fick jag åka hem. Ringde "Mitt sjukhus" (kvinnoklinken) på måndag morgon och fick en tid för nytt VUL och för att bestämma hur vi skulle gå vidare.
Fick tid på "Mitt sjukhus" (kvinnoklinken) Tisdag fm, VUL såh oförändrat ut, de såg inget utomkveds utan misstänkte missfall eftersom det inte utvecklats alls de senaste dagarna.

Blev inlagd dagkirurg för skarpning tisdag lunch.
Fick en tablett att stoppa upp i slidan för att hjälpa livmoderna att dra ihop sig. Det gjorde helt plötsligt ont som f*n, jag svimmade av lagom till de fick in droppet. Sedan var det någon gullig sköterska som fanns vid min sida hela tiden, jag gled in och ut ur medvetande, men kände hela tiden att någon fanns vid min sida, det var otroligt lugnande i en så utsatt situation, jag kände mig ändå väldigt liten och hjälplös. När jag svimmade av fick jag väldigt låg hjärtrytm så utöver morfin fick jag även något för att öka hjärtrytmen. Jag hade mer ont än vad jag någonsin haft vid mensvärk eller endometrios. Läkarna misstänkte blod i buken och ev spökande utomkveds i alla fall, så de ville göra ytterligare VUL innan skrapning. De flyttade dock fram mig i kön pga mina smärtor, så jag fick komma in 1,5 timma tidigare än planerat.

Där och då vill läkaren veta vad jag vill att han gör om det sitter ett utomkveds på äggledaren, vill jag att han tar bort eller vill jag att han försöker behålla äggledarna? Jag var så nerdrogad så det fick han förklara två gånger. Men jag sa att om äggledaren var skadad var det bättre att ta bort den. De gjorde VUL innan jag sövdes och det var inget blod i buken, så det blev vanlig skrapning. SKÖNT!

Sedan fick jag ligga kvar på uppvaket länge innan jag var tillräckligt klar i kroppen för att kunna komma hem. Min underbara man kom och hämtade mig, han hade fått gå ovetandes och orolig hela eftermiddagen. Jag var nog sist hem från dagkirurgen den dagen...

De första dagarna hemma var ganska okej, jag återhämtade mig bra, men sedan i slutet på veckan började smärtorna att tillta igen. Ringde "Mitt sjukhus", en ny sväng förbi akuten, denna gång en söndagskväll. Blev inlagd för observation och de gjorde alla möjliga tester, för at bland annat utesluta infektion, utomkveds eller andra komplikationer.
Fantastisk personal som tog hand om mig och var gulliga och omtänksamma.

Blev utskriven måndag eftermiddag - mådde bättre och testerna visade inte något.


Oavsett varför så kändes det omtänksamt att de ringde och följde upp - jag gillar min klinik, även om jag oftast inte får träffa samma läkare eller samma sköterskor. (finns någon jag inte alls gillar men, men man kan inte gilla alla)

På banan inför FET 2 i slutet nov början dec...

tja det var väl inte så det var tänkt... +0,3 kilo men jag svullar, jag är hungrig hela tiden, så det har inte gått så bra med vikt nedgången...

Är positiv till nästa försök, men är låg och omotiverad till livet i övrigt (kan det vara julen som spökar?!)

Ringde för att boka tid för FET 2
Ja, vi får se om vi har tid...

Men det fanns det, så det blir försök innan jul.

Tänk att man kan vara så glad för att den dyker upp i tid!

Men det innebär att vi är igång med nästa försök igen.
Känner mig positiv och optimistisk

Har haft en härlig helg med sällskap och vänner - det var länge sedan...
Får bli bättre på att planera in, annars tar bygget all fritid.

Kram

njae
vet inte om det är "rätt" molande och mens i antågande
eller
om det är endometrios knivar på ingång
hoppas på
mens

i så fall är det ju nedräkning på gång


Tänker på er mina bloggande IVF systrar
- livet är inte rättvist!!

Några av er har efter långtidskämpande äntligen fått era underverk - så glad för er skull OCH ni ger hopp :) Det är möjligt det går!!
Andra har precis fått negativa besked, minus, missfall och alla typer av j-ligheter. Jag ömmar så för er alla, det finns inte ord.

Jag är tacksam att jag hittade hit, att jag inte är ensam.
KRAMAR TILL ER!!!!

nästa mens

ja, jag ber om ursäkt, det här är den mest långdragna processen av "behandligen" - tiden innan jag kan börja räkna ner till start.

Eftersom jag gjorde skrapningen efter missfall för knappt en månad sedan, så kan mensen dyka upp närsomhelst, men troligen tidigast denna vecka... så jag väntar på mens.


Fick en fråga om vad en mola är för något.
(det här är den info jag har fått från mina läkare/gynekologer/sjuksköterskor, men ta det för vad det är, ett försök till förklaring, ingen absolut sanning)

Druvbörd/Mola är - enkelt förklarat - när det som ska bli moderkakan istället bildar som små druvformade blåsor (tumörer). Utifrån vad man sa till mig kan det aldrig bli en riktig graviditet.
Mola kan vara antingen godartad eller elakartad, så därför blir man noga kontrollerad och även "resterna av graviditeten" analyseras och under den tiden får man inte heller bli gravid igen. Risken finns alltså att HcG nivåerna stiger i kroppen igen efteråt, en ny mola kan uppstå spontant (det kan uppstå på annan plats i kroppen som då gör att Hcg produktionen ökar igen) därför fick jag gå och lämna blodprov och bevaka att mina hormonnivåer låg lågt. Från början sa de ett år, men i realiteten blev det nio månader.
Sedan fick vi grönt ljus på bebisverkstaden igen.

Efter att ha haft en mola en gång är risken högre för att man råkar ut för det igen. Därför får jag komma in på VUL så tidigt det bara går efter ett positivt graviditetstest, för att försäkra oss om att det inte är en mola igen.

Vill du läsa mer om det står det en del här och här och här.
Jag hittade ett mycket bättre ställe med information från något landsting eller liknande offentlig sida precis när det hade hänt, men jag hittar inte dit just nu, men ska uppdatera länkarna om jag hittar bättre sidor.

Ber om ursäkt för detta inlägg, jag brukar inte hänga ut folk, men nu har det gått över gränsen.


Är urförbannad på SÄNGJÄTTEN!!

Vi handlade sängar för några veckor sedan -
och blev rekommenderade en säng av säljaren som vi inte hade tittat på om inte hon pekat ut den.
(Den var nedsatt eftersom de skulle byta leverantör)
Vi letade efter en superfast säng som absolut inte fick svanka i ryggslutet eftersom min man har problem med ryggen. Inga problem enligt säljaren, den här sängen skulle hålla måttet.
Nu är det så att sängen svankar och han har precis lika ont i ryggen som innan - får vi byta? NEJ!
Eftersom den var nedsatt  - NOPE! Ingenting, inte återköp, inte bytesrätt - ingenting!
Så tokförbannad är jag. (det är dyrt att lära sig att inte lita på säljare)

Rekommenderar ett besök på SOVA - de har trygghetsgaranti, du får pröva sängen i 30-60 dagar

Ja ni kan ju gissa var någonstans jag kommer att handla i fortsättningen!

Attans!!
Min garderob svämmar över - och ändå har jag inget att ha på mig.(känns problemet igen)
Kläderna kan delas in i kategorier och då struntar jag i vanliga som vår-, sommar-, höst- och vinterkläder. Eller tröjor, byxor, underkläder mm. (mina kategorier innehåller nämligen samtliga ovanstående också)

Jag menar:

Jag har mina "smala kläder" - som jag bara kan använda när jag har en bra dag och ligger på min lägsta vikt och inte har ägglossning eller mens, de är uteslutna under IVF-behandlig. "Jag kan överstiga alla problem i hela världen kläder"

Jag har mina "normal kläder" - som jag änvänder oftast och som kan funka under ägglossning och mens, om det är en bra månad, funkar inte heller under IVF-behandling. (de börjar bli slitna, men jag vill ju inte lägga dyra pengar på att köpa nya, eftersom om jag blir gravid så kan jag ju ändå inte ha dem...)

Jag har mina "stora kläder" - som jag använder när magen är extra svullen vid ägglossning och mens, och som oftast är de enda kläderna jag kan ha under IVF-behandling. Dessa kläder ser inte kloka ut om jag är i normal eller smal tillstånd.

Jag har även "typ-mamma-kläder" - som jag använder i slutskedet av IVF-behandlingen (ironiskt va'?) och som jag naturligtvis hoppas på att kunna få använda av rätt orsaker. (de är inte kläder jag mår bra i, de är i huvudsak "akut-inköp" när inget annat har funkat, samtidigt som jag känner mig som en valross och det är väl bara i ishavet som de är sexiga...eller??!)

Sedan har jag även handlat hem lite "riktiga-mamma-kläder" - (dumt att lägga pengarna på vanliga kläder som jag faktiskt skulle kunna använda -eller?!?!) de är ännu inte använda utan ligger i sin låda och väntar på mig... :) Eftersom jag lever på hoppet!

Och för att komma till sak.
Idag krängde jag på mig smaljeansen, eftersom allt annat låg i tvätten, men jag tyckte ändå att nu är det ju ett tag sedan magen var riktigt svullen så det borde väl gå.
Men nej, här sitter jag nu och har i princip kramp imagen och kan bara andas ytligt, så jag börjar bli lätt snurrig - det får bli hem på lunchrasten och hitta på något annat...

Innan IVF:andet började så vägde jag 5 kilo mindre än vad jag gör nu, inte så farligt med tanke på omständigheterna och att jag inte vågar träna när jag ruvar eller om det finns en chans att jag är gravid... (det är ett alldeles eget inlägg en annan gång)
Men det verkar vara stört omöjligt att gå ner dem. Så jag får nog lägga upp någon form av plan för november, har jag inte gått ner dem innan jul, så lär de stanna och det lär komma några till.

Det ska ju gå att gå ner ca 1 kg i veckan utan att späka sig... någon som vill vara med och utmana och pusha?!

Mitt mål är 5 kg ner innan Lucia - måndagen den 13/12 - så nu är det uttalat - nu handlar det "bara" om att ta sig dit.

Snart helg, mannen snart hemma igen :)

Långa eller korta metoden?
Jag har dålig koll,
hur länge nedreglerades du?
Hur länge fick du ta sprutorna?

Har en vännina som påbörjar behandling nu och vi går inte på samma klinik och verkar ändå få ganska lika behandlingar men lite olika är de så jag började fundera på hur många olika varianter finns det?

Jag har ju bara gjort ett IVF med hormoner och nedreglering, resterande har varit ostimulerade frysförsök, så jag känner mig som vanligt väldigt grön när det kommer till teknikaliteterna.

Alla tips mottages tacksamt!

Kom att tänka på min farmor i helgen (kanske för att det snart är Allhelgona)

Hon gick bort när jag var liten, men jag tillbringade mycket tid hos henne när mina föräldrar jobbade,
farmor hann lära mig en hel del som jag har haft nytta av längre fram i livet.

Dagen i dag är en märklig dag.

Den är din.

Gårdagen föll ur dina händer.

Den kan inte få mer innehåll

än du redan givit den.

Morgondagen vet du ingenting om.

Men dagen i dag har du.

Använd dig av det.

I dag kan du glädja någon.

I dag kan du hjälpa en annan.

Dagen i dag är en märklig dag.

Den här dikten lärde hon mig - och i helgen så kom den till mig i tanken - flera gånger.
Det kändes som att Farmor försökte skicka styrka till mig.